mana.monroe

Mitt horoskop idag:

"Alla former av gemensamma tilltag har goda förutsättningar. Nyfikenheten är stor, samtalen livliga, och det som sägs intressant."


Att den sista meningen stämmer är jag alldeles övertygad om för Linxxan kommer hit efter jobbet och våra samtal brukar vara livliga som fan och vi tycker ofta olika så samtalen brukar bli intressanta. I alla fall för oss två ;D

Jag lade mig redan klockan elva igår. Kunde inte somna. Klockan var säkert halvt ett-ett innan jag lyckades somna och sedan vaknade jag ett antal gånger under natten också.
Mobilen ringde klockan åtta. Trött som jag var bestämde jag mig för att få sova till nio. Ställde om klockan. Vaknade halv tolv - mobilen hade aldrig ringt klockan nio. Är jag pigg nu? Jag vet inte. Känner mig mest... seg. Men jag borde bada och sminka mig och så, för Linxxans skull. Hon skall inte behöva komma till mitt helveteshål och möta djävulen. Hm.

mamma och pappa kom hit innan de drog till dbt-mötet. pappa skulle diska, mamma ville städa mitt badrum. jag sa nej om badrummet. varför? för att jag inte fått bort allt blod än. pappa blev irriterad igen, det märktes så väl. sa: "då får du lova att du har städat det tills på lördag." jag orkade inte ens svara. hur ska jag kunna lova nånting, när jag inte ens har energi nog att vara vaken om dagarna? dessutom är det min lägenhet. fan. han fattar inte att det som just nu tar störst del i mitt liv är en kamp om överlevnad. om ni bara visste hur gärna jag faktiskt vill ge upp. jag börjar övertyga mig mer och mer om att hundarna faktiskt skulle ha det mycket bättre med nån annan husse/matte. jag hoppas att jag aldrig lyckas övertyga mig själv helt och fullt - det vore en katastrof.

pappa gnällde på att jag glömmer saker jag skall göra hela tiden. men vafan skall jag göra då, när mitt minne bara blir sämre och sämre hela tiden? det mesta jag kommer ihåg är små jävla detaljer som andra inte kommer ihåg.

jag är förbannat trött men jag skall försöka bada nu. försöka läsa. kan jag inte läsa så kan jag väl bara bada? det borde jag klara. och sen kanske städa badrummet. klarar jag det är jag bra. klarar jag det inte suger jag mer än de jävla högeridioterna som bara vill smutskasta de röda.

thrill me,
dont kill me

Jag har ingen energi. Klockan ringde 8.30. Jag sov vidare till halv tolv. Gick ut med hundarna, duschade, sminkade mig, däckade i säng igen och sov till fyra då One Tree Hill började. Gick ut med hundarna. Höll på att svimma flera gånger. Jag vill vara vaken. Försöka ordna upp mitt liv. Varför är jag så jävla trött numera för?

Klockan är halv tre och först nu är jag klar. Klar med vad, kanske ni undrar. Klar med mig själv, med att göra mig i ordning. Jag har badat och sminkat mig. Allt tar sån jävla tid för mig och för det mesta känner jag för att skita i att fixa till mig när klockan närmar sig två. Det känns så onödigt. Men idag stod jag på mig och nu känner jag mig mycket piggare och gladare och det är värt massor.

För att gå in mer på mitt mående kan jag tala om att jag börjar må bättre nu. Stabilare. Det har varit så de senaste dagarna. Däremot har jag extremt lite energi, därav sover jag bort större delen av dagarna och kommer mig inte för med att göra nåt, men jag tror att det blir bättre med det snart också. Bara att fortsätta kämpa.

- - -

Inatt är det fullmåne så jag tänker, precis före midnatt, slå mig ned vid köksbordet med mina tarotkort och se vad jag kan ta reda på. Finna kraft, ta mig vidare längs vägen.

- - -

En förbannat bra Sixx AM text. Läs den, du kommer inte ångra dig.

Where ya gonna be tomorrow?
How ya gonna face the sorrow?
Where ya gonna be when you die?
'Cause nothing's gonna last forever
And things they change like the weather
They're gone in the blink of an eye


Just look at yourself, can you see where you are?
Look at yourself, now you can't hide the scars
Just look at yourself 'cause there's nowhere to go
And you know


Tomorrow
You're gonna have to live with the things you say
Tomorrow
You'll have to cross bridges that you burned today
Tomorrow...
And everything you do, it's coming back for you
You'll never outrun what waits for you
Tomorrow.


And are you terrified by sadness
And have you given into madness
You're running out of places to hide
'Cause everybody's got a reason
To justify how they're feelin'
Maybe you should open your eyes


Just look at yourself, do you like what you see?
Look at yourself, is this how it should be?
Just look at yourself, 'cause there's nowhere to go
And you'll know


Tomorrow
You're gonna have to live with the things you say
Tomorrow
You'll have to cross bridges that you burned today
Tomorrow...
And everything you do, it's coming back for you
You'll never outrun what waits for you
Tomorrow.


Are you waiting for the reason to change?
Are you waiting for the end, has it came?
Nothing's gonna stand in your way...


Just look at yourself, do you like what you see?
Look at yourself, is this how it should be?


Tomorrow
You're gonna have to live with the things you say
Tomorrow
You'll have to cross bridges that you burned today
Tomorrow...
And everything you do, it's coming back for you
You'll never outrun what waits for you
Tomorrow.

Jag ställde klockan på 8.30. Tänkte läsa fyrtio minuter innan jag tog mig ut med hundarna. Men så råkade jag somna om och kom inte upp förrän vid kanske halv tolv. Värdelöst. Fast å andra sidan är jag trots allt uppe just nu. Jag sover inte, som jag gjort flera gånger de senaste veckorna. Dessutom känner jag mig pigg psykiskt. Det är skumt, för när jag var ute med hundarna hade jag sån ångest att jag ville proppa mig själv full med sobril och sedan däcka ihop i sängen. Men nu mår jag som sagt bättre.

Men jag har skumma känslor inom mig. Känslor som smällde till igår när Bexx var här och som jag berättade för henne om men som jag fan inte kommer våga berätta för någon annan. Jag måste skriva om det i min dagbok och det är såna känslor som jag egentligen kommer vara för generad för att skriva om i min dagbok. Såna känslor som jag verkligen inte vill att nån annan (utom andra halvan av mig) skall få läsa. Det har med Twilight-serien att göra. Som att jag fick en lösning, ett svar, på varför jag varit så extremt upprörd av böckerna. Så nu kan jag se på dem, läsa i dem, njuta av dem, utan att känna ångest och magont. Det är fantastiskt.

Skall strax hoppa ned i badet och sedan tvinga mig att sminka mig. Och ta på mig rena kläder. BH. Hatar att känna mig som ett psykmongo som jag faktiskt gör när jag går omkring i mina myskläder och luktar bajskaka. Jag behöver ju inte göra situationen värre än vad den faktiskt är.

Linda kommer hit om drygt en timme och jag är jättenervös. Mitt hem luktar säkert ångest. Jag är nyvaken. Går omkring i skitigt kläder och ingen bh och otvättat hår och äckligt ansikte. Jag stinker säkert också. Jag är inte van att träffa henne när jag mår såhär, så det är ett stort steg för mig.

Svårt som fan att komma upp ur sängen idag. Lyckades först när mamma ringde vid halv tolv och började prata om DBT-mötet för anhöriga igår. Tog mig upp, ut med hundarna i ruffs hår och smink i halva fejjan (lite Courtney Love-stil sådär, med den skillnaden att Courtney är snygg medan jag bara är äcklig).
När jag kom hem igen ringde pappa och pratade även han om DBT-mötet. DBTn är verkligen bra för mina föräldrar. Hoppas det kommer vara lika bra för mig med.

Har massa sms att svara på. Nåt från Bexx som jag inte orkade svara på när jag låg halvdäckad i sängen. Tror att det var om nån kille. Ett sms från Linda som vill träffas och mitt dåliga samvete slår till igen, för jag vet verkligen inte om jag orkar. Det känns som att de enda jag orkar träffa när jag är såhär körd är mina föräldrar och Bexx. Kanske Frida. Inte Linda och Ollonet, för de är för friska. Det tredje messet är från Frida som bad om ursäkt för att hon inte hört av sig på ett tag, för att hon mått bajs. Men jag har ju inte heller orkat höra av mig. Fuck, jag orkar ju knappt ens svara på messen! Men jag ska. Snart...

Ska lägga mig i sängen och läsa vidare om Edward. Han är så underbar.

Allt går supersakta för mig. Jag gör en sak, och efter fem minuter börjar ångesten komma krypande och jag försöker göra nånting annat. Om och om igen. Har inte ens lyckats börja läsa i vampyrboken som jag älskar så mycket. Sitter mest och väntar på att det skall bli kväll så pappa kommer hit med choklad. Då kan jag fokusera på ätandet en stund.

Jag har inte skurit mig på ett bra tag nu och det skulle vara imponerande om det inte vore för att uppehållet beror på sån extrem nedstämdhet. Jag har liksom inte ens energi att skära sönder mig själv. Jag orkar inte ens fixa kaffe så jag har varit kaffe-fri i över en vecka nu.

Och inte mår jag bättre av att ständigt drömma om Syd numera. Nästan varenda natt och jag förstår inte varför. Det gick ju så bra ett tag. Om jag bara kunde få lite mer energi... jag försöker ju verkligen! Jag gör det! Det är inte så att jag bara ligger i sängen och väntar på att dö. Jag kämpar för att må bättre, men det går inte särskilt bra.

Ska försöka bada. Se om jag lyckas ta på mig kläder efter det eller om jag kommer fastna i min jävla morgonrock. Allt är så jävla kämpigt och svårt just nu. Jag hatar det.

Hur ska jag kunna beskriva hur jag mår när jag inte ens vet det själv?

-

Jag var ute och gick. Gummistövlar som är alldeles för stora och en regnjacka som får mig att vilja gråta för att jag känner mig så ful i den. Funderade på att dränka mig i bäcken. Bara funderingar, inte planer. Det är en stor jävla skillnad. Självföraktet är enormt. Får för mig att de som säger att de bryr sig bara gör det för att vara snälla. Att ingen egentligen skulle bry sig ifall jag dog.

-

Sov till tre, sen tvingade jag mig ut med hundarna (gick ut med dem vid tio/elva också). Resten av dagen har jag läst och skrivit, men det har inte gått så bra. Fast jag lever ju. Det kan nog ses som ett framsteg.

-

Jag svettas. Fast fryser. Skall nog försöka spela sims. Se om det kan få mig att försvinna lite skönt en stund.

Det går framåt, det gör det absolut, men just nu känns det som små myrsteg. Jag klarar fortfarande inte av att ta mig an saker. Som att blogga. Skrev i alla fall klart Ninas brev idag. Får se när jag kommer lyckas stoppa FBs i kuvertet och sedan skicka iväg det. Känns som att jag bara vill ligga i sängen och sova. Därför är det så lätt att spela Sims. Jag slipper tänka. För det mesta. Allt bara flyter på.

Men nu har jag ångest och önskar att jag kunde hugga mig själv i benen.

Jag får kämpa för att inte skrika. Skall snart lägga mig och läsa. Fick hem två böcker idag. Marklunds nya - En plats i solen och Stephanie Meyers omtalade Twilight. Kanske kan jag överleva ett tag till med andra ord.

Pratar med Ollonet på msn. Det är skönt. Han är så bra att prata med och så är han typ sötast i världen. Fast jag får inte ge honom för mycket komplimanger, för då kommer han bli odlidligt dryg :P

Jag sov till kvart i fyra.

Jag behöver hjälp. Klarar inte det här själv. Vill så gärna säga till mamma och pappa att jag inte klarar det här längre. Be dem hjälpa mig.
Men jag kan inte. Jag kan inte förstöra för dem igen. De vet att jag mår sämre än vad jag gjort på väldigt länge, men de har ingen aning om hur mycket sämre. Jag mår så dåligt att jag skrämmer mig själv.

Vad finns det för alternativ? Bli inlagd? Då får jag inte vara med mina hundar och det är samma sak som att sätta en kula i min panna. Hundarna är anledningen till att jag fortsätter kämpa. Utan dem skulle jag ge upp. Och det otäcka är att jag funderar på att ge upp ändå. Jag blir livrädd. Jag får inte ge upp. Jag får inte vara en sån!

Men att ständigt vara slut på energi och ha dåligt samvete gentemot nästan alla, det är tärande. Mest dåligt samvete har jag för hundarna. För att jag inte tar ut dem lika mycket som jag gör annars. Skall försöka släppa lös Kiba vid sju ikväll, så han får springa av sig i parken. Kami kan jag inte släppa - han springer bara fram till främlingar och biter dem i benen.

Fast jag fattar inte hur jag skall orka. Jag vill så gärna ge upp.

Jag kommer isolera mig lite halvt. Eller egentligen är det nog fel att kalla det isolering, men i alla fall. Orkar inte vara petig just nu. Jag kommer fortsätta blogga och även vara inne på msn - men det är inte säkert att jag kommer orka svara. Precis som det är tveksamt om jag kommer orka svara på sms också. Så jag ber er stå ut med mig. Det kommer bli bättre snart, men just nu är det ett helvete.

Det är så vackert ute just nu. Solen håller på att gå ned och himlen är en blandning mellan blå och lila. Det ät lungt och tyst.

Kiba ligger i sängen med slutna ögon och huvudet precis intill min bokhög. Kami ligger i mitt knä och smaskar och muttrar. Jag håller på att sy skvättskydd till dem. Inte speciellt fina, men om de fyller sin funktion är jag nöjd. Vore skönt att kunna ta med hundarna till Fricus utan att de pissar ned stället.

Känner mig förvånandsvärt lugn just nu. När jag vaknade imorse var energierna här hemma helt annorlunda mot hur de brukar vara. Mycket ljusare. Mycket har med städningen att göra, men jag tror inte att det är allt.

Skall glo på Idol och Top Model ikväll och sen blir det nog massa läsning. Skall försöka få i mig nånting att äta också. Önskar dock att det inte var så jobbigt att fixa i ordning.

Det känns som att jag är på krigsstigen mot världen just nu. Så jag håller mig borta lite. Håller distans, bara för att inte inbilla mig massa saker och skapa nya krig.

Nallen (en granne som Bexx döpt till nallen) gick precis förbi här utanför. Varenda jävla gång glor han upp hit - varenda gång. Hur som helst kom han med sin flickvän. De hade varit på Willys och handlat och helt plötsligt kom den där ensamhetskänslan fram. Jag vill supa mig full. Så full att jag inte minns nånting imorron. Så full så jag slipper känna mig ensam. Just nu lever jag för morgondagen.