Jag messade henne i fredags och frågade om hon ville komma hit på lördagen och fick till svar att hon var sjuk. Inget mer med det. Men så idag fick jag se i bilddagboken att hon var på fest i fredags och jag tycker inte att det är nåt konstigt med att jag reagerade på det. Jag hade ju fått svaret att hon var sjuk så därför kunde hon inte komma på lördagen - men så gick hon ändå på fest samma dag.

Hon var trött i lördags och antog att jag också var det, så därför hörde hon inte av sig om att träffas. Hoon hatar att jag skriver om det här så att alla kan läsa, men jag måste. Dessutom går det inte att föra en vettig konversation med henne när jag känner mig sviken. Hon bygger genast upp ett bollplank och skumbollarna som jag kastat mot henne studsar genast tillbaks till mig - fyllda med betong.

Jag har ju sedan tidigare vetat att hon inte vill ta konsekvenserna av saker hon gör som sårar andra. Hon attackerar och blir elak, men jag trodde faktiskt att hon hade mognat. Hon får mig att känna mig som en människa med mindre värde och det gör mig illa. Jag har ett värdelöst självförtroende och när jag blir behandlad sådär känns det ju knappast bättre.

Och när det kommer till hennes föräldrar så förbjöd dem henne att följa med mig på festen hos Fricus i fredags. Men hon får gå ut och festa med sina småkompisar. Dit polisen kom till råga på allt. Festen hos Fricus var lugn och mysig och jag kan även tänka mig att den var en hel del mognare än den hon var på. Ungdomar i hennes ålder brukar ju tendera att vilja supa sig fulla eller rentav redlösa.

Skitsamma. Jag orkar bara inte kämpa för det här mer.