Jag kunde inte sluta läsa i Manson-boken igår. Fastän jag visste att jag borde sova var jag tvungen att läsa, liiite, liite till. Tillslut lyckades jag dock lägga ifrån mig boken och somnade nångång efter två.

När Marilyn Manson valde att ta "Manson" som efternamn var det pga omvärldens syn på Charles Manson som en ond man. (Ni vet, Marilyn Monroe = "god", Charles Manson = "ond"). Att läsa i den där boken gör mig så upprörd. Visst, det Manson och hans sk. familj gjorde - morden på alla dessa människor, eller slakten kanske jag borde säga - är absolut hemskt. Vi människor har aldrig någon rätt att ta andra människors liv, bestämma när de skall leva och när dem skall dö, och att plåga människor så som dem gjorde är helt enkelt grymt, men om man bortser från det, om man går djupare in i historien och ser vad Charles gått igenom och vad han gjorde för alla dessa andra människor... ja, då framstår han nästan som god i mina ögon. Förresten, stryk ordet nästan. Han var god.

Han hjälpte små tjejer som kom från förstörda hem. Tjejer som tidigare inte fått känna av kärlek och som trodde att dem var helt menlösa för omvärlden, tjejer som inte såg sig själva som värdefulla. Jag trodde tidigare att han hade hjärntvättat dem för att få dem dit han ville, men det handlade helt enkelt om att han fanns där och lyssnade och visade omtanke. Nånting som föräldrar helt klart borde bli bättre på.

Jag har kommit till det partiet i boken då Manson har träffat två av tjejerna som i framtiden skulle vara en del av det omvärlden kallade The Manson family så jag vet ännu ingenting om vad han har att säga om morden. Återkommer säkert med mer tankar då. Det jag vill ha sagt är att vi människor måste bli bättre på att ta reda på fakta innan vi dömer. Är Charles Manson verkligen en ondare människa än Marilyn Monroe?