jag har inte skurit mig sen nångång innan lysekil. det är helt otroligt bra. men just nu mår jag kasst. så förbannat dåligt att jag bara vill skära. jag känner mig tom och ensam. skrev en låttext för att försöka få ur mig ångesten på så sätt. texten handlar om mig och mitt liv och heter inget annat än borderline slut. den känns tung och jag vet inte hur mycket skrivandet av den har gett mig. belse läser texten just nu. jag kommer finslipa på den imorgon. vet ungefär hur den skall låta. aukustisk gitarr, en lugn låt. och belses vackra röst, fylld av smärta och ångest. med skrik i bakgrunden på refrengen. jag tror det kan bli fint och förmedla vad jag känner och hur jag är. hur jag mår.