mamma ringde mig tidigt imorse. först blev jag irriterad eftersom jag låg och sov och hon faktiskt vet att jag brukar sova vid den tiden. men så sa mamma att dbt-tanten ringt och varit helt förtvivlad. hon hade fått reda på nästan genast att hon dubbelbokat när hon bokade in min tid. tydligen skulle hela dbt-enhetens personal ha ett möte samtidigt som jag fått tid att komma dit. så hon hade skickat brev och även ringt massa samtal till min mammas mobil. några brev har vi dock inte fått och mobilnumret hon ringde, var min mammas gamla.

jag vet inte riktigt hur jag känner just nu. igår kändes det som att det uteblivna mötet bara var ett tecken på hur värdelös jag faktiskt är. jag menar, om inte ens psykmännskorna tänkte ge mig av sin tid, vem skulle då göra det?
nu känner jag mest en hopplöshet och en önskan om att få sova bort hela dagen. jag orkar inte tvätta mig idag.det är ändå ingen mening. jag skall inte träffa någon och hundarna skiter fullständigt i om jag stinker apa och är fulast i världen.

skall nog lägga mig i sängen, med kaffe, fun light och popcorn och läsa i nikkis dagbok.