Mamma och pappa var på sitt första DBT-möte för anhöriga ikväll, mellan halv sex och halv åtta. De kom hit efteråt och berättade lite och det verkade riktigt bra. Jag är hoppfull. Ännu mer hoppfull för när jag får börja - även om det dröjer tiotusen år.

Nångång efter tre idag ringde det på dörren. Det var Bexx. Och en enorm påse med godis. Blev så förvånad! Och glad! Vi såg på One tree hill och drog sen till affären för att köpa latte-grej och morotskaka inför pluggande (fast morotskakan visade sig vara fejk). Jag hjälpte henne med pluggandet. Historia var det. Bexx läste frågorna och sedan letade jag fram svaren i boken och sa vad hon skulle skriva. Och det skrev hon. Haha. Men fan det var kul! Varför kunde jag inte vara duktig på att plugga när jag själv gick i skolan? Sånt jävla slöseri.

---